Flåsarn- -

Citat ur min gamla dagbok..

När jag och Ante städade klädkammaren ( se inlägget här)  så hittade jag min gamla dagbok.
Den dagboken fick jag när jag fyllde 8 år av min farmor, sen skrev jag i den enda tills jag var ca 19 år.
Jag läste några sidor ur den för min syster som var här på besök den dagen.
Vi skrattade gott åt det mesta.

Men när jag läser för mig själv om tiden då jag var 13-15 år så blir jag så ledsen.
Det var inte jag.Det var inte Lina som skrev det där... det var en rädd ung tjej som var alldeles för godtrogen.

Citat ur dagboken:


21/5-00:
" *** och **** har slagit mig hela tiden, men jag hoppas det är över nu..."

               "För varenda trappsteg jag gick ner fick jag en hand på rumpan.."

28/6-00:
" Han tog stryptag på mig, han påstod att jag hade slagit honom först"

2/8-00:
"Han bet mig på handen,armen och tillslut så bet han mig under ögat så jag fick ett stort märke.."

27/9-00:
"*** kastade in mig i tvmöbeln så att jag fick hela möbeln över mig,han skrattade"


Jag önskar att jag hade lyssnat på mamma och pappa när dom förbjöd mig från att åka in till stan och träffa de där människorna.
Tänk om jag inte hade varit så där tonårstuff och trott att mamma och pappa bara vill mig illa...


Fan vad jag ångrar min blåögdhet.
Jag ångrar alla de år som jag umgick med dessa personer.
Dom gjorde mig så illa, varför kunde jag inte inse det då?
Varför kunde jag inte berätta för någon?
Varför var jag inte ärlig mot mamma när hon frågade vart alla blåmärken kom ifrån?!


Jag hatar DOM DÄR... får sån jävla lust att skriva ut deras namn...
Dom förstörde mina år i högstadiet.
Dom förstörde mig.


Ändå tror dom att dom kan Heja på mig när dom ser mig på stan än idag.

Sen umgicks jag ju med andra personer,med samma bakgrund, dock gjorde dom aldrig mig illa.. men,tyvärr.. de flesta av dom lever inte längre eller så sitter dom inspärrade någonstans.


Idag är jag Lina! Så som jag bör vara, dock med en tung ryggsäck full med hemska minnen.
Och jag har ju en del att arbeta på och förbättra.
Men var sak har sin tid.
Det ska bli folk av mig med.

Kommentarer
Postat av: catarina

så är livet mest för de flesta tyvärr. Vi bär alla på ryggsäckar. Men det är också tack vare våra misstag som vi lär oss! Se det positiva istället. Förvandla skit till guld! Du kanske inte hade varit dig själv idag om du aldrig testats av livet. kanske aldrig mött Ante eller fött Maya. Aööt har en mening tror iaf jag!

2009-04-18 @ 14:00:02
http://chinaconinas.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Hemsida/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback



bloglovin



bloglovin

RSS 2.0