Ja, tänk att det är 4 årsedan DETTA hände..
Jag minns det som igår, dock mest svaga minnen.

När jag tänker tillbaka på branden så inser jag vilken tur jag hade, vilken jävla tur att jag kunde ta mig ut genom källardörren.
Tänk om jag inte hade tagit mig ut, då hade jag inte suttit här nu och inte varit mamma till världens underbaraste flicka.

De år som har gått sedan branden har varit rätt så jobbiga psykiskt under vintertider och när lucia och jul närmar sig.
Jag är rädd för att sätta upp adventsljusstakar i fönstren, ha belysning i julgranen och jag har sömnproblem när jag vet att årsdagen för branden är nära.

Läs gärna det länkade inlägget, där får ni en bra beskrivning på hur det var just den eftermiddagen, själv pallar jag inte med att läsa det just nu, orkar fan inte gråta.