Min födelsedag har dragit sig mot sitt slut.. men jag är så underbart nöjd över hur dagen blev.
Jag hade sedan länge bestämt mig för att inte ha något riktigt firande för mig, kanske en kaffe på sin höjd för den som ville, och jag är glad att så många lyssnade på mina önskemål.

Visst, lite firande har det blivit ändå. I  Lördags så firade vi mig lite grann hemma hos mamma, det blev en god marängtårta,saft och kaffe - alldeles perfekt.
På Söndagen så blev det ett firande hemma hos svärmor, dit kom också Andreas mormor med karl, morfar med fästmö och även Andreas syster och hennes kompis.  Det bjöds på god mat, kladdkaka och en massa skratt.

Idag var ju som sagt min riktiga födelsedag, och jag kunde vakna utan att bli stressad, jag kunde städa lugnt och harmoniskt och fixa middag utan ångest. Mamma kom förbi en sväng enbart för att säga grattis en gång till och lämna lite presenter.
Efter att vi hade käkat lite mat så  fixade jag och Maya en liten tårta och knallade över hem till pappa och Catarina.

Kändes så skönt att få ha ett minimalistiskt födelsedagsfirande utan en massa pompa och ståt och annat tjafs.

Det räcker för mig att fixa ett stort kalas/per år - Andreas och Mayas.
Eftersom att dom fyller år samma datum så blir ju deras kalas och firande oftast lite större än vanligt.

Jag är så nöjd och tillfreds med livet just idag.
Och jag tackar ödmjukast för alla gratulationer som jag fått på Facebook, sms och face to face.

Det är här nog den bästa och mest lugna födelsedag som jag haft sedan jag föddes, fler sådana tack! :)

Fast enligt mormor så är det ju "kommunistfasoner" att inte bry sig så mycket om sin födelsedag. Haha.