Flåsarn- -

När skolan inte ser individen men enbart ser hindren.

Jag skrev för ett tag sedan om att jag aldrig har varit nå bra på matte och förmodligen "lider av" dyskalkyli.
Det inlägget kan ni läsa HÄR!

Som sagt, matte har alltid varit mitt svagaste ämne i alla år, men i stället så har jag otroligt lätt för språk.
Jag läste tyska i högstadiet och gjorde aldrig mina läxor, men konstigt nog (enligt lärarna) så fick jag alltid VG eller MVG på mina prov eller läxförhör.
Detta gjorde förstås så att mina lärare trodde att jag fuskade, att jag satt med en fusklapp i knät eller liknande.
I min gamla slitna dagbok från den tiden så står det upprepande gånger:
-Nu har jag tyska, men jag får inte vara med, så jag sitter i ett grupprum själv i stället.

Det gick så långt att jag alltså inte fick vara med på lektionerna och hur mycket jag än försökte övertyga mina lärare om att jag inte fuskade så valde dom att inte tro på mig.

Det hela slutade med samtal- min mamma, min mentor och min tyskalärare var med. Dom hade bestämt sig nu..
Jag fick inte läsa tyska nå mer, jag skulle in på SvEn.
SvEn var en lektion i svenska och engelska. Suck.
Jag lärde mig inget nytt på dom lektionerna så jag satt mest och skrev dikter.

Helena, som var min lärare på SvEn, förstod inte alls varför jag inte fick vara kvar på tyskan när hon fick se mina språkliga kunskaper.

Men det är väl så, när någon skiljer sig från mängden så är det fel. Inte normalt, helt enkelt.

Sofiedalskolan, igen. Skitskola!

Kommentarer
Postat av: Ida

ja, men jag har inte nå program o redigera i nu..så blir lite svårt :-P men mer egobilder tänker jag köra iaf..får knäppa en massa på fre :-d

2010-09-07 @ 18:22:31
http://ihuvudetpaida.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Hemsida/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback



bloglovin



bloglovin

RSS 2.0