Flåsarn- -

Tjäna pengar på din blogg eller hemsida - Scandic Partners.

 
Börja redan idag, klicka HÄR.
 
 
 
 

ScandicPartner's Affiliateprogram

Tjäna pengar på nätet. Få 300 kr i startbonus - anmäl dig nu!
www.scandicpartners.se

Ariel Castro är död, bra eller dåligt?

 
Okej, jag hörde om detta i morse när jag satt på bussen påväg till jobbet och jag blev glad som fan.
Ariel har kidnappat och våldtagit 3 unga tjejer och hållt dem inlåsta i hans eget hem mot deras vilja i flera år.
Han har torterat dem. Ena tjejen födde ett barn. Vems barn? Ariels.
 
"Jag är ett sexuellt rovdjur, jag behöver hjälp" har han själv skrivit i ett självmordsbrev från 2004.
 
En sådan man ska inte få leva. Han ska inte få be om nåd. 
 
Men efter närmare eftertanke:
 
Fan vad synd att han tog sitt liv.
Fan vad jävla synd att han själv fick välja mellan att leva eller att dö.
 
Han skulle ha fått torterats till döds av andra fångar. 
DET hade varit rättvist.
 
 
 
 
 

Svenska Hollywoodfruar!

 
 
Klart man lär se det ikväll! 
Hur kan Maria Montazami fortfarande vara så hysteriskt roligt och UNDERBAR?
Hur kan Gunilla Persson fortfarande vara så jävla störd?
 
Siv Bomullstuss verkar vara en härlig blåst hollywoodfru! 
 
Blir spännande nu också när Britt Ekland ska vara med!
 
Slår vad om att mer än hälften av Sveriges kvinnor sitter i soffan framför tvn kl 21.00 och kikar på hollywoodfruarna och skiter fullständigt i barnen och männen som vill ha uppmärksamhet.
Jag har i alla fall tur ikväll, karln jobbar natt och dottern sover.
Sådan tur hade jag inte förra Tisdagen.. men jag hann se lite då i alla fall.
 
Nå väl!
 
Trevlig kväll gott folk!

HEJ LEVERPASTEJ!

Ja, nu jävlar! Nu är jag här igen efter en lång och härlig sommar med sol, bad och roliga aktiviteter.
 
Hoppas ni fortsätter läsa?
 
 

Så nu är det bara att hålla tummarna!

Ni vet det där CV´t som jag satt och knåpade ihop igår?
 
Det kastade jag in på en arbetsplats idag.
Eller ja, jag kastade inte in den direkt.
 
Jag stod i kön först.
 
Sen köpte jag en glass.
 
Och så frågade jag efter Viola (heter nåt annat egentligen).
 
Viola var inte där...
 
Och efter det, så lade jag försiktigt fram mitt CV.
 
Huuuuuua vad nervös jag var!
 

The fast and the furious!

 
Snabbast i kommunen imorse, det var nog jag.
 
Jag hörde aldrig larmet på mobilen så jag råkade vakna lite försent... ca 2 timmar försent.
05.55 flög jag upp ur soffan, slängde på mig kläder, borstade tänderna och gick i rask takt till bussen.
7 minuter tog det och jag kom i tid till jobbet.
 
Duktigt va?
 
 
 

Psycho circus!

Maya ska på cirkus med sin farmor ikväll.
Hon tycker tydligen inte att det räcker med cirkusen som utspelar sig varje dag i vårat hem.
Innan vi for på semester så bönade och bad Maya om att vi skulle stanna hemma i Sverige och gå på cirkus istället.
Knäppskallen.
 
Ska dock bli skönt med lite lugn och ro. Jag måste verkligen plugga körkortsteori som en idiot om jag någon gång ska lyckas ta det där körkortet alla talar om.
 
 
 

Vad använder du dina tuttar till?

Tuttar är jävligt praktiska faktiskt och man kan använda dem till mycket!
Jag använder alltid tuttarna som "förvaringsmöbler". 
 
Mobiltelefonen (samsung galaxy s3) högst upp, ciggpaket mellan tuttarna och en tändare någonstans som jag alltid lyckas tappa bort men hittar senare på kvällen när jag klär av mig kläderna och tändaren ramlar på golvet.
 
Men självklart så finns det ju alltid dom som tar det här en nivå högre:

Lady Dahmer.
 
 
Vem annars?
 
Jag dör. 
 
Och nu så måste jag bara försöka slå det där... om jag tar en kattmatsburk istället för tonfiskburk?
En 0,5 l colaflaska istället för hårborste?
Jag måste testa!
 
 
 
 
 

4 fakta om ryssar!

I Egypten, på vårat hotell, var det många ryska turister.. och jag kan nu säga att jag är en äkta ryssexpert. Jag lärde mig att:
 
*Ryssar är högljudda
*Ryssar dricker mycket sprit
*Ryssar (männen) solar bara ena sidan av kroppen, t.ex mage eller rygg. (Fyllesover kanske?)
*Ryska män klär sig enbart i tighta badbrallor, typ speedos.
 
 
 
 

Kairos fjollor och annat löst folk.

 För 1 vecka sedan så kom vi hem från en superhärlig semester i Egypten. Vi åkte dit som snögubbar och kom hem som pepparkakor.
Men varför är det så att ens bruna färg alltid verkar stanna kvar på Arlanda?
Är det ett brott att ta med sig en snygg solbrun färg hem eller?!!
 
Nåväl, vi hade det underbart!
 

Separationsångesten blev för stor tillslut.

När jag stod i duschen för ca 1 timme sedan så började jag tänka tillbaka på mitt bloggande.
Jag har bloggat i över 10 år på olika ställen, allt från lunarstorm till familjeliv, men har haft denna sedan 2008.
Och jag var en väldigt aktiv bloggare, skrev flera inlägg per dag om allt och ingenting.
Sen föll det. Pladask.
 
Jag orkade inte skriva, jag fick idétorka. Flera gånger gick jag in här och försökte skriva  men det slutade bara med att jag raderade allt och stängde av datorn.
 
Men åter till duschen...
 
När jag hade funderat och tänkt ett tag så tog jag ett beslut.
Jag ska återuppta mitt skrivande.
 
Nu hoppas jag att det finns någon som fortfarande kanske kikar in här ibland?
 
 
 
Ser ni vad stor min dotter har blivit?
 
 

Äntligen helg!

 Men hela familjen är sjuk.. och jag har tappat rösten.
Blir en redig myskväll denna Fredag!
 
 

Pannkakor!

Idag är det ju Torsdag, och då ska ju alla barn ha pannkaka till middag, det ju vem som helst.
 
Eller ja, när jag var liten så var pannkakor på Torsdagar en tradition i nästan varje barnfamilj, men nu verkar det som att det totalt har glömts bort, iaf hos den yngre generationen föräldrar.
 
Jag minns med värme hur mamma stod med två stekpannor och stekte pannkakor när jag var liten och  dåvarande plastsyrran "N" var hemma hos oss.
Vi åt medans mamma stekte, och ofta blev det tävlingar, vem orkar äta flest?!
Man åt 1, 2, 3, 4,5... osv osv...
 
Nu för tiden så tycker jag att det är skitdrygt att stå i köket och steka pannkisar och jag tycker inte om dom så hemskt mycket heller, så det räcker med 1 eller 2 så är jag nöjd.
Men jag bor med två pannkaksfreaks så man lär ju offra sig och ställa sig vid spisen..
 
Så det är precis vad jag ska göra nu...
 
CIAO!

Mitt livs värsta dygn har nått sitt slut och jag kan äntligen pusta ut.

Precis när jag slöt mina ögon för att sova igår kväll så fick jag ett oroväckande chatmeddelande på Facebook.
Efter det var jag vaken hela natten med tankar snurrande i skallen, funderingar som gjorde mig galen och rysningar i hela kroppen.
Jag kände en oro utan dess like.
 
Men, allt det jag har känt under dessa timmar är inget om man jämför med känslorna,oron och obehaget som pappa och hans sambo "C" kände.
 
Åkte till jobbet med 06.10 bussen imorse, som vanligt, hade svårt att vara helt fokuserad på jobbet, men det var skönt att vara där och ha något att göra för att hålla tankarna borta. Men hela tiden så fanns dom gnagande tankarna i skallen...
Varför?
Hur?
När?
Var?
Frågorna som jag ställde mig själv var många och jag försökte ge mig själv svar, men det gick inte.
 
Stenen från mitt bröst och tyngden på mina axlar lättade efter ett sms som jag fick idag på förmiddagen.
 
Men fortfarande så finns frågorna kvar.
 
Det har varit helvetiskt.
 



Du är inte din diagnos!

2:a November så fyllde jag 26 år , jag och min karl drog ut på krogen på kvällen och hade det trevligt, träffade lite vänner, tog någon drink och någon öl och var på glatt humör.
 
Det kom fram en ganska stor kvinna iklädd korsett till mig:
-Hej, jag heter Anna och jag är bipolär.
Öhhhh... liksom. Som om att jag bryr mig?
Nåja, jag hejade och presenterade mig som Lina.
Efter bara någon enstaka minut så kom en till tjej fram... och den första kvinnan Anna sa då:
-HON heter också Anna och är OCKSÅ bipolär!!!
 
Men jaaaaa....
 
Jag bryr mig inte ett skit om vilken diagnos du har. Och snälla, du kan väl ge fan i att presentera dig som om att DU VORE din diagnos?
Snacka om att stämpla sig själv i pannan.
 
Jag ogillar inte personer med diagnoser, tvärtom så kan jag känna samhörighet.
Men, varför måste många (inte alla), ta upp sina eventuella diagnoser i en konversation långt innan man känner varandra?

-" Ah men du vet, jag har ju adhd, det är därför jag gör si eller så"
 
Det är ytterligare en grej som jag stör mig på, att det helt plötsligt är OK att uppföra sig på ett speciellt sätt pga en diagnos - några svarta ord på ett vitt papper.
Som om att diagnosen skulle vara en form av ursäkt som alla borde acceptera.
 
DU ÄR DU. DU ÄR INTE DIN DIAGNOS.
Så länge du tänker att du är den diagnosen som du har så kommer du se svårigheter överallt. Om du i stället försöker tänka att du är den du är, med eller utan brister, så är du en fantastisk människa som kan klara allt det som andra klarar av, men kanske med lite extra hjälp.
Och det är aldrig fel att be om hjälp, det är starkt.
 
 
 

Sveriges töntigaste "arena"namn!

Friends arena.. hahaha supertöntigt.
 
Men något som slår allt är nog:
 
 

NICKBACK ARENA!!!!
 
För det första: Det är en jävla ishall där hockeynördar utövar sin sport, ingen arena!
För det andra: Vem fan är Nickback?!! Han hette Niklas Bäckström förr i tiden iaf..
För det tredje:Varför döper man en ishall efter en person och inte efter "bygden"?
Hade ju klingat bättre med det gamla vanliga : "Valbo ishall".
 
Maybe it's just me.. but I'm sick  of seeing this everyday.
 
 

Ge mig Maj!

I Maj 2012 så åkte vi till Cypern och vältrade oss i sol,värme och god mat i 1 vecka.. i Maj 2013 så drar vi mot varmare breddgrader igen, dvs Egypten.

 
 
 
Kostar oss mycket pengar men är helt klart värt det!
Gissa om det känns skönt att ha något att se fram emot nu när det blir vinter och kallt här i Sverige?!
 
 

No more excuses!

Många gånger har jag varit in här på blogg.se och tänkt blogga... men alltid loggat ut igen utan att ha skrivit ett endaste ord.
 
Jag har sådan idétorka nuförtiden att det inte är klokt, vad har hänt med kreativaLina egentligen?!
Men nu har jag faktiskt till och med tagit hem blogg.se appen till telefonen, så nu kan jag även blogga från mobilen... dvs, nu finns det inga ursäkter till att inte skriva.
 
Så härmed förklarar jag WWW.FLASARN.BLOGG.SE som öppen och jag välkomnar alla gamla och nya läsare hit!
*slår med stenhårda träklubban i bordet*
 
 

Bruce Springsteen & The E Street band,Ullevi 28/7-2012

Jag kan liksom inte fatta att jag var där, på konserten, som slog rekord, som var asbra och som var känslosam.
 
 

Hello Hello, Sweden calling!

Lyckades ringa till Ante och Maya idag för att höra hur dom hade det. Och precis som jag hoppades och trodde så hade dom det väldigt bra. Och inte förren på Fredag så kommer dom hem.
 
    

Tidigare inlägg Nyare inlägg



bloglovin



bloglovin

RSS 2.0