Har nyss kommit hem från Köpis där jag var med Ida..
Men innan jag ens kom dit så hann jag bli både stressad och arg..
Nu ska ni få höra.

Upp tidigt imorse för att hinna med 10.35 bussen..
gick till Konsum,  var där 5 min innan bussen skulle gå..
knappt någon kö, jag ställde mig där i godanro..när plötsligt än herre i övremedelåldern(60+) trängde sig före med sin korg full av varor (jag hade bara 2 festis).
Jag ursäktade mig lite försiktigt och sa att jag FAKTISKT stod där före honom och att jag skulle med bussen om några minuter...
Herren sparade dock inte på krutet och lät mig veta att;
-Jaha? jag ska väl också iväg någon gång idag? Missar du bussen får du väl ta nästa?
Så här är det att bo här, man får finna sig i att man inte alltid kan få som man vill!

Jag kunde inte hålla mig.. så jag sa...
-HÅLL KÄFTEN och betala det du ska nu så att jag får komma iväg!

Självklart så missade jag ju bussen..
jahopp.. jag som skulle möta Ida kl 11...då sket det sig..
nästa buss gick 1 timme senare..
Så istället för att vara ute och vänta så gick jag till pappa och Catarina och hälsade på.

Väl på Köpis träffade jag Ida och hennes syster Emelie, vi käkade lite lunch på IKEA och gick sedan och kollade på kläder, bl.a en klänning till Ida.. men hon hittade ingen.
Jag däremot trotsade alla könsindelningar och bestämmelser när jag shoppade ett par jeans och en skitsnygg tröja åt Maya på.. håll i er nu.... POJKAVDELNINGEN!
Jag ångrar mig inte, jag skäms inte...
I LOVE IT!

Maya (och jag?) har nog sett till så att Ida ALDRIG vill ha barn...