Jag klarar verkligen INTE av allt jävla snack om genus... genus hit och genus dit.. blablablabla..

Hemma hos oss säger vi varje dag till våran FINA dotter att hon är söt och fin osv.. vi vill att hon ska veta det, att hon ÄR fin i våra ögon, oavsett vad hon har för kläder eller frisyr.
Maya blir glad när hon hör oss säga det till henne och varje gång jag har fixat håret på henne eller tagit på henne nya kläder så säger hon till mig och Ante " Maya fiiin", och ja, det är hon ju! JÄMT!
Läst en massa om just detta och funnit en hel del där det står att om man kommenterar hur fin ett barn är så lär man barnet ytlighet, att det är bra att vara fin på ytan osv..
Varför, varför i helvete ska man inte få säga till sitt barn att denne är fin?!
Jag förstår inte problematiken!

Ska vi i stället,när Maya kommer och säger att hon är fin, säga "Nä men, vad glad du är idag" eller "Roligt att se dig här".. det låter så avvisande på något sätt...så kyligt.
Hade jag varit ett barn vid en sådan situation så hade jag blivit ledsen för att mamma och pappa inte sa att jag var fin..

Är det bara jag som fullkomligt hatar allt jävla genus skit?!


Och det här med stereotypa könsroller.. men lägg av nu då!
Visst, det är väl klart att pojkar inte föds med bilar i händerna och att flickorna inte föds med dockor.
Låt barnen leka med vad dom vill, så har jag gjort med min dotter och tro på fan att hon ÄLSKAR att leka med sina dockor, byta blöja på dom och ge dom mat.

Orkar inte vara så ingående vad gäller detta eftersom att genus bara är ett dumt jävla påhitt från deppiga feminister som tycker att karlar är skit.