Tänk vad kort ett liv kan vara egentligen.

Har under kvällen fått reda på att en ung person har gått bort.
Det är så sorgligt.

Jag vill skänka ett par varma kramar till de som stod honom nära.
Jag tänker på er.Jag tänker på dig.

Jag kommer ihåg när du var liten och fick följa med din bror till skolan, du sprang runt och var hur söt som helst i ditt blonda hår.
Nu finns du inte längre. Hur kunde det bli så?
Du har många vänner som sörjer dig just nu, det är jobbigt att se allt dom skriver.


Hoppas du har funnit frid i Nangijala nu och att du mår bra nu.

Det rinner tårar längs mina kinder, detta får mig att tänka på de vänner jag hade för en massa årsedan som inte finns kvar i livet längre.
Det har blivit några genom åren.
Jag saknar och älskar er!
Varför gjorde ni som ni gjorde? varför?

Jonas- Dig saknar jag så att det gör ont i hjärtat. Det är ca 8 årsedan du omkom i en bilolycka..
Du var den mest omtänksamma, underbara och snälla kille som jag någonsin hade träffat.
Dagen jag fick reda på att du hade gått bort så raserades mitt liv..
Vi bar svarta band runt våra armar för att visa våran sorg över att du var borta när vi var på match i Ludvika.
Din begravning var så vacker, jag minns den som i går faktiskt.
Ingen bar svarta kläder.
Låten som spelades under bregravningen har satt sig fast i min skalle och jag klarar inte av att lyssna på den igen.
Jag saknar och älskar dig!
Hade du levt nu och vetat om hur dåligt jag mår, så hade DU varit den som skulle ha tagit tag i mig och sagt åt mig att rycka upp mig, och du hade gjort allt i din makt för att jag skulle må bra. För sådan var du Jonas.
Älskar dig min vän.