Hur uppfostrar du ditt/dina barn?
Man vet ju att alla föräldrar uppfostrar sina barn olika.
Vissa är väldigt strikta och stränga, andra är mer fria.
Det finns föräldrar som curlar och det finns föräldrar som absolut inte bryr sig om något.
Här hemma är vi ganska så fria i våran uppfostran. Maya har fått lära sig att det är Okej att visa känslor och att det är Okej att säga Nej om man inte vill göra något.
Om hon svär här hemma lägger vi inte så mycket kraft och energi på att förebygga det. Hon vet att det är fult att svära och gör det sällan när vi är bland andra människor. Men hemma får hon, vilket inte gör det så intressant för henne. Hon lockas alltså inte till att svära.
Vill Maya klättra upp för något och faktiskt klarar det själv, varför ska då jag stoppa henne och skrika:
" VAR FÖRSIKTIG SÅ ATT DU INTE RAMLAR!!!" ?
Då kan hon tappa fokus och.. ja... ramla.
Självklart så står jag bredvid, håller ett vakande öga och ser till att kunna agera snabbt om något skulle ske och SJÄLVKLART så handlar det inte om svindlande höjder eller vassa staket.
Blir hon smutsig när hon är ute och leker? JAAAA vad kul!!! Hon har lekt, hon har haft roligt! Härligt för henne!
Maya är envis som en gris och kämpar verkligen för att få som hon vill, och ofta får hon det.
Varför?
Jo, för att vi väljer våra krig med henne.
Det är så många bråk och tjafs som är onödiga, och då löser vi det genom att välja vilka bråk det är värt att fortsätta med.
Nu blir det säkert världens ramaskri angående detta, kommer väl få en massa ris och buuuuu bland kommentarerna... men det skiter jag i. Jag är glad över att jag inte har en pinne uppkörd i arslet och hindrar mitt barn från att vara, ETT BARN!
Hur gör ni med uppfostran hemma?
En underbart glad liten 1 åring med nyllet fullt av mat! :)
Vi är också rätt så "fria" när det gäller vår sons uppfostran. Visserligen är han bara snart 2 år, men han vet mycket väl vad han får och inte får göra och precis som ni gör så väljer vi våra bråk. Som sagt det kan bli så mycket onödigt tjafs och skrik och gnäll så vi väljer dom strider vi vill ta :)
låter som bra barnuppfostran tycker jag. själv har jag ju inga barn men är i kontakt med barn och föräldrar hela tiden. en del föräldrar är så jävja trökiga och uptight att de borde åka iväg på lär-dig-slappna-av camp :)
Det viktigaste är att barn får vara barn.
Sen lär sig barnen sig av sina misstag om vi föräldrar låter dem göra några.
Välj fighter och lägg fokus på det som är viktigt.
Visa att du finns där för barnen när de behöver dig.
Skitiga barn är lyckliga barn.
Kram
Lina, man kan inte se hela kommentarer :( har varit så för mig ett bra tag nu snyftar
Men hur som helst, vi har ganska strikta regler här hemma, då de tre trollen annars vänder upp och ner på hela lägenheten :P Dock så beror det mest på att vi just nu inte bor så stort.
:)
Jag tycker att det ska var avslappnat och att man, precis som du, väljer sina fighter. Däremot så bor vi tyvärr himla trångt och ska det inte vändas upp och ner på lägenheten så blir det ganska strikta regler. Däremot så är det helt okej att ungar smutsar ner sej, det visar ju som du sa att dom haft roligt =)
