Härliga Torsdag!
Har precis hämtat Maya på dagis och sitter nu och tar det lugnt inför sommarfesten på dagis och cirkusen som vi ska på ikväll.

Försökte baka kakor på förmiddagen, väl på plåten och inne i ugnen så såg dem förjävliga ut så jag valde att döpa dem till "Linas katastrofkakor".
Andreas tyckte om dom i alla fall, så det blir väl han som käkar upp dom.

Jag som tänkte vara lite duktig och baka det fika som vi ska ha med oss till dagis idag.
Nåja, har iaf några kladdkakemuffins hemma som jag bakade igår kväll som blev helt okej.

Jag är oerhört trött på alla dessa människor som missbrukar droger, går ner sig totalt och skiter i familj och vänner.
De bryr sig inte om sina barn och låter dem flytta från hem till hem och bli kantstötta av all otrygghet runt omkring dom.

Jag har sett detta för mycket nu och har valt att VÅGA säga till dessa människor precis vad jag tycker och tänker, för det där med att stryka missbrukarna medhårs som vissa gör bidrar absolut inte till att de kommer sluta med sitt missbruk.
Möt hårt med hårt.

Vad sker när dessa missbrukare hamnar i en mörk period i sitt liv? Jo, dom söker sig tillbaka, gör sig själv till offer och skyller allt på familjens bristande stöd osv.
Det är så lätt att lägga över allt ansvar på andra och skita i det själv.
Tänk om dessa missbrukare såg vad deras anhöriga gör för att få ha dem kvar i sitt liv..

Det är ingen nyhet att missbrukare är egocentriska idioter. Allt handlar om dom, dom och dom. Försök snacka med en missbrukare om vardagliga ting och ni ska se att allt kommer förvandlas till en diskussion om hur jobbigt denna människa har det och hur svårt det är att ta sig ur skiten och hur ingen ser,hör eller gör någonting för att hjälpa.

Alla de vakna nättera, ständiga letandet, kontakt med socialtjänst och poliser, behandlingshem och den ständiga oron , ALLT som anhöriga går igenom rör inte en missbrukare i ryggen, för allt dom bryr sig om är hur de ska kunna få tag på droger.
Egoister är dom hela jävla högen.

Jag har ett flertal släktingar som har/haft missbruksproblem- sex,droger,alkohol.. you name it, jag har upplevt deras egoistiska sidor och jag hatar dom.

"Mitt hjärta är alltid öppet, men min dörr är stängd tills dess att du har tagit tag i ditt problem"

Äntligen kväller, äntligen så är det dags att sova.
Vi har rena kläder i våra garderober, ett städat hem och en renbäddad säng, nu fattas bara en dusch och sen är allt perfekt!

Har varit lite tjafsigt här under kvällen och mycket beror på stressen i min kropp efter denna dag.
Men å andra sidan, vem fan är trevlig vid stress?

Tack och lov så vet både jag och Andreas om hur vi är vid vissa situationer så vi kan lösa våra konflikter rätt snabbt ändå och vi somnar ALDRIG ovänner.
Jag har förklarat för honom hur saker och ting snurrar i mitt huvud idag och därmed kan han nog ha lite mer förståelse för mitt rivjärnshumör.

Måndag idag som sagt,  har jobbat från 8.00 till 14.30 på skolan där jag älskar att vara. Har insett nu att mina jobbdagar (även om de är få) är som en sorts semester för mig.
Direkt när jag kom hem idag så var det dags att laga mat, sortera smutstvätt,springa till tvättstugan,underhålla Maya,städa,dammsuga osv osv..
Mitt hem har mer och mer blivit som ett skitjobb, tyvärr.

Imorgon så ska jag jobba på skolan igen, 8.00 till 13.00, kort dag... men jag tvivlar inte på att den blir bra.
Hur ska den kunna bli dålig när eleverna är fantastiska och lärarna likaså?
Jag trivs så  oerhört bra där och jag hoppas att jag kommer få jobba där i höst också.


Är i alla fall glad över att sovrummet ser ut som ett sovrum igen och inte som en klädinlämningsstation för hemlösa.

Jag finns att nå 24 timmar per dygn, jag ger gärna tips och råd vid behov och jag har axlar att gråta ut mot. Jag försöker alltid se saker ur olika perspektiv och ser ALDRIG något som "svart eller vitt". Jag ställer gärna upp när någon behöver hjälp och jag håller alltid det jag lovar.
Behandlar du mig orättvist så ska det mycket till innan jag behandlar dig likadant.

Men jag blir så grymt besviken och ledsen när folk först behöver mig och frågar efter råd för att sedan kasta mig i sjön och behandla mig som luft.

Maya har kommit hem nu, superduper nöjd efter att ha varit med farmor sin och kollat på "Pippi på is".
Käpphästen LillaGubben har fått flyttat in på Mayas rum och en ny pippi t-shirt ligger i garderoben.

Just nu så tar vi det lugnt i soffan, kikar på Lilla Jönssonligan och fikar.

Ja, här sitter jag med mina vänner och har det bra, vi käkar gott, dricker gott och diskuterar varandras bröstimplantat.Vissa säger att mina implantat hänger lite för mycket så det är väl lika bra att boka in en ny operation inom kort.
Ikväll ska vi ut på krogen, vilken krog säger jag inte för jag vill inte ha en massa paparazzis efter mig. Liksom, herregud, låt mig få vara ifred någon gång!
Jag är så trött på att alla vill vara som mig!
GET A LIFE LIKSOM!

Föressten så grät jag till mig en väska igår, en skitsnygg speciell väska för 13000 :-  Tror ni jag är nöjd?
Ah typ! Fast den hade ju kunnat få vara dyrare... och vet ni, imorgon är det Söndag, vilket betyder:
Spendera pengar på Lina-dagen. Funderar på att tvinga Ante att köpa en VIT iphone 4 åt mig.
Tänker ABSOLUT inte spendera mina egna pengar! Någonstans lär ju gränsen dras.
Jag vet att ni är avundsjuka!

See you later bitches!!





Eller så sitter jag ensam i min soffa och väntar på att svärmor och hennes mamma ska komma hit med min lilla Maya.. och sen ska jag väl spendera kvällen framför tvn och datorn.


Vad tror ni?

Eftersom att det var så ljust när vi strosade runt på Norrflys dårhus så åkte vi ju som sagt vidare en stund till något som kallades för Prickiga Huset.
Vi åkte på landsbygden, flera mil i från Norrfly och det kändes som om att vi aldrig skulle komma fram, men det gjorde vi tillslut.
Väl framme så möttes vi av ett ruckel som en normal människa inte skulle våga gå in i pga rasrisken.

Vi var 5 stycken som packade in oss i bilen och styrde våra rövar mot Bollnäs.
Jag, lillasyster Miranda och Rebecca trängdes i baksätet, det strömmade metal ur högtalarna och vi alla var spända och nervösa.
Vad skulle vi få vara med om?
Vad skulle vi få se?
Utanför bilen så var utsikten vacker, alla berg, allt vatten och alla gamla gårdar.
Tänk att vi i Gävle inte har det så fint, trots att vi bor så nära.

Var framme vid Norrfly runt 20-tiden, det var fortfarande ljust ute, men det vara bara bra, då kunde vi utforska stället utan någon överdriven rädsla..

Efter att ha kikat runt en hel del så beslutade vi oss för att åka vidare ca 4 mil för att besöka "Prickiga Huset" och att vi skulle återvända till Norrfly när det var mörkt.HÄR KAN NI LÄSA OM PRICKIGA HUSET. Bilderna som kommer här nedan är bilder när mörkret hade slagit in över Norrfly.

 

 

Verkligen ett intressant ställe!

 

 

.... i kväll/ natt så kommer jag uppdatera er om besöket på Norrflys dårhus, Prickiga huset och en massa annat!
HANG IN THERE!!

.... i kväll/ natt så kommer jag uppdatera er om besöket på Norrflys dårhus, Prickiga huset och en massa annat!
HANG IN THERE!!

Stod och skalade potatis till dagens middag i godan ro när det plötsligt knackade på dörren. Jag kände på mig att det var någon som jag absolut inte ville ha här så jag kikade lite försiktigt i titthålet och fick se min granne SKRÄCKÖDLAN!

Jag smög in till vardagsrummet och viskade till Ante:
-Du får inte öppna, det är psykopaten. Släpper vi in henne så blir vi aldrig av med henne.

Ante lyssnade på mina direktiv och fortsatte surfa på datorn.

Knackningarna blev hårdare och hårdare, brevinkastet öppnades och jag hör henne ropa:
-Hallå Hallå Hallå, det är I***, Hallå.

Jag fick panik, tappade flera potatisar i vasken och höll på att darra av skräck.. hon visste ju att jag var hemma eftersom att vi hade växlat ett ord med varandra nyligen ute på gården.
FAN I HELVETES JÄVLA SKIT.
Vägrade öppna och stod skakis kvar i köket.

Portdörren öppnades och jag andades ut.... i 2 sekunder.

*DUNS,PANG,DUNS*
Då står skräcködlan och bankar på altandörren!!
Ante, han satt kvar vid datorn, lugn som en filbunke trots att han visste att hon kunde se honom genom altandörren och fönstrena.


Kommer jag våga sova i natt? Törs jag vara ensam hemma tills imorgon??

I morse kl 6 så klev Maya upp från sängen och stegade in i vardagsrummet där jag och Andreas befann oss, hon gnuggade sig i ögonen några gånger och utbrister sedan chockat:
-MEN SKULLE DET INTE BLI SOMMAR EFTER VÅREN? VARFÖR KOMMER SNÖN? ÄR DET VINTER IGEN?

Jag förstår hennes fundering och jag tänkte nästan exakt samma sak själv om jag ska vara ärlig.

Jag är så förbannat trött på alla diskussioner om rasism gentemot människor från andra länder, och det är inte sällan som dessa diskussioner startas av personer med utländsk bakgrund.

Varför ser man bara rasism från ena hållet när det i själva verket finns med i allting, varje dag och varje minut?

Rasism handlar inte enbart om vitas hat mot svarta! Det finns svarta som hatar vita också! Det finns gula som hatar röda och det finns fan hundar som hatar vissa andra hundraser.
Det finns kristna som hatar muslimer, muslimer som hatar buddhister och buddhister som hatar hinduer.

Man kan inte gå runt och se världen i svart eller vitt, man måste vidga sina vyer lite och inse att rasism finns överallt!

En heterosexuell person kan framföra rasistiska åsikter till en homosexuell person och vise versa.

Jag förespråkar inte rasism på något plan, men jag tycker att det är minst lika rasistiskt av en ickerasist att hata rasister.
Förstår ni hur jag menar?

Sen det där med att bevara Sverige svenskt, det skulle vi svennar ha kommit på för 30 årsedan och inte nu på 2000-talet.
Men det är ju så att massinvandringen ställer till det på många olika plan, inte minst ekonomiskt.

Jag har inget emot invandrare och deras barn och barnbarn... ett mångkulturellt samhälle är det bara nyttigt att leva i , till en viss gräns.

Det Sverige har gjort fel är att sätta dessa nyinkomna invandrare i speciella förortsområden där majoriteten hokus pokus blir invandrare.
Om vi hade varit duktigare på att placera ut dessa familjer bland svenskar så hade inte invandrarproblemet synts så tydligt som det gör idag.

Ingen kan ju blunda för att det sker mest skit i de områden där det bor många invandrare, kolla Rosengård i Malmö t.ex... skitbra jobbat Sverige!

Jag tycker synd om de invandrare som faktiskt kommer hit av RIKTIGA skäl och är villiga att ta till sig språket och ett vanligt jobb men begränsas pga de idioter som kommer hit på en räkmacka och ställer till det.
Jag önskar att Sverige och dess befolkning kommer göra ett bättre jobb i fortsättningen med att hjälpa nyanlända invandrare att intigreras i samhället. För allas bästa.

Anledningen till detta inlägg är  DENNA blogg.

När jag nu på morgonen skulle ringa till skolan där jag ska jobba imorgon så trodde jag att någon drog ett riktigt practical  joke med mig pga min förkylningsskadade hörsel.

Jag slår numret, tänder en cigg och lyssnar på signalerna, en kvinna svarar och jag är övertygad om att hon svarar med skolans namn:
- S*******skolan Eva
-Ja hej, Lina här, du sa s******skolan va? Jag hör lite dåligt pga en förkylning.
-Haha nej, jag sa skohuset.
-Skämtar du med mig nu eller? visst har jag ringt till skolan?
-Nä du har ringt till SKOHUSET i Valbo!
-Men lägg av.  Vilket nummer har jag ringt då?
-Du har ringt 02613****
-öh okej... jag tryckte ju nummer 13****
-Jaja men du har ändå kommit till skohuset!
-Ok, men förlåt, då har jag ringt fel.

Jag är nog lite slö i hjärnan också efter dagarna med sjukdom..
Tack och lov så tryckte jag in rätt nr sen och kom fram till skolan där jag ska jobba.

Nu kan jag pusta ut och bara bry mig om mig själv. Maya är på dagis för första gången på ca 2 veckor och Andreas sover efter ett 12 timmars nattpass på jobbet.

Men jag mår illa, riktigt illa.. lite så där kräkilla. Får se vad som sker, kanske åker jag på en magsjuke smäll?
Får hoppas att jag inte gör det, för jag skulle verkligen inte orka med det  just nu.

Imorgon så blir det back to reality på allvar, då ska jag jobba på en skola 8-14.30, ska bli jättekul eftersom att jag trivs där så bra och jag kommer bra överens med lärarna som jobbar där.

Vet inte vad denna dag har att erbjuda förutom en hel del vind och kall luft, vi får väl se..


Jag har märkt att det är en del smartskallar som kommenterar min blogg, både anonymt och med namn.. tyvärr så verkar det ofta som om att de tror att jag är efterbliven.
Hade inte en aning om att jag gav sken om det, hmm...
Själv så känner jag  mig inte alls nå efterbliven, bara lite trött och orkeslös.. och det är väl normalt, eller?

Det har alltid funnits och kommer alltid att finnas s.k tatuerare som har sin "studio" i hemmet och gör tatueringar för en billig peng.
Och sällan har väl något lockat så jävligt.

Jag känner flera stycken (inkl jag själv) som har tatuerat sig hos hemmapulare och jag tror att jag enbart har sett 2 bra tatueringar av ca 150-200 st.
Mina två som är gjorda av en person utan studio är inget undantag, dom ser förjävliga ut.

Dessa hemmapulare har köpt sig ett tatueringskit, övar lite på sig själv och någon annan eller på en apelsin och sen kallar dom sig för tatuerare. De erbjuder bra priser och gör allt för att få kunder.
Men sen då? Lämnas det några garantier? Nä.
Och flertalet av dessa människor är villiga att tatuera minderåriga.

Jag tycker att det är synd om de personer som vill ha en tatuering men inte har råd att betala några tusenlappar för en riktigt snygg och tror att de får lika bra resultat hos någon som kör hemma och inte har tillräckligt med erfarenhet.

Vem som helst kan köpa sig ett kit och börja köra hemma.. vem som helst kan tjäna pengar på det. Man behöver inte ens kunna rita fint för att följa en stencil.
Till och med jag skulle kunna tatuera in en blomma på någons fot,rygg,vad,mage..ja var fan som helst, ta 500 spänn i betalning och inbilla kunden att tatueringen är jättefin.

Visst, det är jättekul när man precis har fått en ny tatuering och resultatet ser bra ut.... i början, men sedan när läkningen (om den ens läker) är klar, då är det inte lika kul längre.
Det kan bildas ärr, det kan smetas ihop och i värsta fall så kan man få en sjuhelvetes  jävla infektion.

Jag önskar att alla hade vett i skallen att bojkotta dessa hemmapulare och istället spara ihop några tusen och sedan besöka en BRA studio med BRA rykte och tatueringsartister som alla vet vilka de är och sedan gå därifrån med en FIN tatuering med GARANTIER om ifyllnad.

Jag älskar tatueringar och har några själv.. jag smider ständigt planer på nya, men ekonomin sätter lite stopp för mina drömmar just nu. Men en vacker dag så ska mina armar prydas av konstvärk från RIKTIGA tatuerare.

 

 

 

 

När ni ska tatuera er så vill jag att ni tänker på följande:

*  Har tatueraren sterila nålar,arbetsplats(bänk,bord etc) och handskar?

*Finns det en pärm med bilder på tidigare tatueringar som denne har gjort?

*Kan tatueraren lämna referenser?

*Hur är rykten kring tatueraren? Hör dig för bland folk!

*Kör den hemma eller i studio?

*Billig eller dyr? är personen billig så är det bara att vända på klackarna och gå.

*Hur klarar han/hon av skuggningar?

*Tatuerar han/hon minderåriga?

*Vad använder dem för typ av färger? är dessa allergiframkallande?

 

Jag vet vilka studios här i Gävle som har bra rykten och jag vet vilka jag kommer besöka i framtiden.

Jag har hur mycket som  helst att göra nu egentligen och borde passa på att få sakerna gjorda nu när Maya sover, men jag finner ingen ork i min kropp, ingen som helst ork.

Jag har disk som står och väntar i köket, högar av tvätt liggandes på golvet och i tvättkorgar i sovrummet, hela databordet är fullt av papper och annat skräp, likaså hyllorna vid tvn. Jag borde rensa lite. Men jag orkar inte.

Orkar inte Orkar inte Orkar inte.

Jag önskar mig en diskmaskin.

En tvättmaskin har vi, men den fyller ingen direkt funktion mer än att den agerar samlingsplats för badrummets diverse grejer så som t.ex toapapper, tidningar,tops, deodoranter, salvor och smutsiga kläder.
Måste boka en tvättid snarast.


Hur orkar ni andra egentligen? Hur orkar ni städa era hem och hålla allt kliniskt rent 24 timmar om dygnet och 365 dagar om året?
De piller ni tar vill jag också ha!!

En kämpig dag har det varit, minst sagt. Alla tre i familjen har visat sig från sina sämsta sidor och många tårar har runnit.

Det är kväll nu och Maya har somnat, i sin säng.. mot sin vilja.
Hon var så arg och elak nyss och "rymde" hem till sin morfar och Catarina, jag hämtade henne, gav henne lite yoghurt för att hon skulle bli gladare.. men den spottade hon ut på golvet och smetade ut på bordet.

Jag fick nog och sa med hög röst att hon skulle gå och lägga sig i sin säng och inte komma tillbaka förren hon blivit snäll..

Nu sover hon.

Mitt mammahjärta gör ont.. och min ångest gnager i skallen.
Kommer Maya få men för livet nu när hennes mamma har varit så elak?
Kommer hon att minnas detta för alltid?

Jag vet att man ska sätta gränser, och det gör vi. Men ibland blir saker och ting inte som man tänkt sig och vi har råkat få en dotter som har en enormt stark vilja och är envis som fan.

Hur ska jag få min dotter att lyssna på mig?  För är det något hon har slutat med på senaste tiden så är det att lyssna.

Jag är absolut inte ute efter att ha ett "lydigt" barn. Jag vill ha ett barn som törs visa känslor och som SJÄLV kan sätta gränser när hon anser att andra agerar fel. Och så långt har jag lyckats.
Men hur ska jag få henne att förstå våra gränser?
Någonstans under dessa 3½ år lär jag ha gjort något fel som mamma?

Om någon råkar se mig på affären eller om jag är utomhus idag och bestämmer sig för att heja så vill jag bara säga;
Gör det inte, det är ingen idé. Jag hör er ändå inte.

Men om ni ändå bestämmer er för att ni vill heja på mig så vill jag tipsa er om att ge mig en käftsmäll samtidigt,annars finns det en risk att jag ser nonchalant ut och ignorerar dig/er.


Med andra ord; jag är döv. Jag hör INGENTING på vänstra örat och har en svag hörsel på det högra. Jag befinner mig i en guldfiskskål idag.

Nästan varje gång som jag drömmer mardrömmar så dyker Veronica Maggio upp.. och ofta så är hon det hemska eller det mest hotande i drömmen.

Jag vet inte vad det beror på riktigt, men jag får kalla kårar när jag ser bilder på bruden och jag får en känsla av att hon är en väldigt otrevlig människa.

För er som inte vet så är jag otroligt rädd för clowner... och fröken Veronica Maggio börjar komma ikapp clownrädslan nu.

Titta på henne! Man kan ju riktigt se hur surskallig hon är!

Men bra musik kan hon göra i allafall.

 

Okej, jag kanske är lite efter resten av svenska folket, men jag och Ante såg faktiskt filmen "Himlen är oskyldigt blå" nu på kvällen och vi båda blev positivt överraskade.